Vingligt värre...
Allan när han inte är fulltankad av droger...
Tidigt i morse skjutsade jag Allan till veterinären. Han skulle få tänderna skrapade och vaccineras.
Eftersom han skulle sövas fick jag hämta hem honom på eftermiddagen.
Det var en slagen hjälte som mötte mig på kliniken. Han stapplade fram, väldigt vinglig på benen, (ganska likt Ozzy Osbourne faktsikt) tungan hängde mer än vanligt och ögonen pekade åt alla håll och kanter (OK, ännu mer än vanligt)..
Med andra ord en ganska ynklig syn som får det att värka i "mammahjärtat" på mig.
Sötnosen.. Nu är han lite piggare och har vita och fina tänder!
Eller..nåja, så nära ett stomatol leende man kan komma på en boxer vill säga!
Har pluggat inför tentan i morgon och det är precis vad jag ska ägna mig åt resten av kvällen också.
Men först en dusch, middag och ett glas rosé- måste ju fira att solen är tillbaka!
Ha en underbar kväll! Kram på er!