Em

Började denna fredag med en brysk påminnelse om maktlösa vi kan vara på livets resa.
Fick ett tungt besked om någon som står mig väldigt nära...
Nog för att jag har varit väl medveten om vad som komma skall men ändå hoppas man att det kanske, kanske ändå ska gå åt rätt håll.... Nu gör det inte det och tiden vi har kvar tillsammans är begränsad.

Har skrivit mycket lite om detta tidigare då det känns väldigt privat.
Livet är inte bara solsken alla gånger även om det kan verka så då bloggen är en ganska ytlig del av ens liv.

Tänk på att ta hand om varandra och vårda den tid ni har tilsammans ömt.

Kram så länge.